Om D och IKEA
En studentfjant, tyckte jag då. Det tog ett tag innan jag insåg att det var vi det skulle bli. Att det var meningen så. Att det fanns en osynlig plan för oss.
För D gick det fortare. Jag förstod det när han plötsligt hade tid att komma till mitt jobb varje dag med lunch. Han visade ett enormt intresse för mina hundpromenader och ville väldigt gärna följa med. Inför varje helg kom det sms om middagsinbjudningar till hans ungkarlslya.
Men mest av allt gick vi. Många timmar varje kväll.
Vi gick. Och vi gick. Och vi gick. Och jag tyckte med tiden att han var fantastisk, på alla sätt och vis. Lite för bra för att vara sann. Men jag trodde att jag skulle vara singel. Jag och Fia hade bestämt att vi skulle ha det så.
Det blev inte så.
Tillslut hittade jag mig själv sådär fnittrande överjävligt kär att ingenting annat fungerar. Jag sov inte, jag åt inte, jag gick runt som ett leende fån på jobbet. Slutade jaga personalen med papper och jobb hit och dit som jag alltid gjorde i vanliga fall.
Vi var vakna hela nätterna. Gjorde sånt som nykära människor gör bäst. Det var inte ens jobbigt att ta sig upp i ottan trots noll timmar sömn. Jag kom till jobbet lika glad varje morgon. D satte sig i bilen till Solna och skrev sina tentor.
Det var höst, höst som blev till smällkall vinter. Vi brukar fråga oss själva hur galet det hade blivit om vi hade träffats på våren eller sommaren. Hur mycket hade vi inte gått på kvällarna då? Vi som pulsade runt i två meter snö och höll på att frysa ihjäl, men som gick och gick och gick. För att kvällarna aldrig skulle ta slut. För att det fanns så mycket att upptäcka. Så mycket att fråga, så mycket att höra.
Om det hade varit vår. Om vi tillslut inte hade blivit tvugna att gå in för att inte frysa ihjäl.
Då hade vi aldrig slutat gå.
Hunden var plågsamt trött på att vandra timme ut och timme in genom Uppsala varje kväll. Ibland fick hon stanna hemma och vila tassarna i lugn och ro.
Under den här perioden av eufori bestämdes det att jag skulle inreda hela firman på nytt. Ut med gammalt in med nytt.
Jag spenderade många långa timmar på IKEA och andra möbelvaruhus. Tio nya bord till fikarummet, sextio stolar, ny kaffebryggare, nya gardiner, nya tavlor, nya lampor, nytt porslin.
D var alltid med. Han slutade tidigare, han pluggade hemma, han var ledig. På nåt jäkla vänster var han alltid med. Mycket i skolan var redan färdigt, så gott som bara examen kvar.
Så han hämtade mig på firman. Vi spenderade timmar på IKEA. Tuggade korv, hånglade på lagret, skrattade åt herr och fru Svennebanan i lika träningsoveraller och träskor.
Min chef tyckte att det var en hyvens karl jag hade fått tag i som åkte med mig runt hela stan och lastade in och ut. Till jul satte han upp adventsstjärnor och fixade glödlamporna i alla adventsljusstakar. Till hundra fönster.
Borden och stolarna från IKEA kånkade han upp till fikarummet och skruvade ihop. Själv.
Hela tiden med ett leende på läpparna. Ingenting var jobbigt. Jag bad honom aldrig, han erbjöd sig jämt. Han stod med bilen utanför firman innan jag hunnit få på mig jackan dom gånger vi skulle ut och handla.
Kärleken. Den kärleken.
Idag var vi på IKEA för att köpa en ny garderob till sovrummet.
En garderob.
Idag var det inte jullov på polishögskolan. Idag var det dagen efter nio timmars nattpass i polisbilen.
Här säger han jättefula ord. Helvetes jävla skit, och sånt.
Här säger han könsord.
Här säger han att det är sista jävla gången i hans jävla liv som han köper nåt jävla skit på jävla IKEA där allt kommer i miljarder jävla delar.
Och sen sa han: MEN TA BORT DEN FÖRBANNADE KAMERAN!
Då gjorde jag det. Sen väntade jag en timme innan jag frågade om jag fick lägga ut bilderna i bloggen.
Gissa, svarade han då.
Och nu har jag gissat färdigt.
Hej!
Ville bara säga att du har en väldigt bra blogg... Intressant, rolig och läsvärd. Kommer absolut tillbaka =)
Kram
Tack för den fina historien om er två. Jag behövde höra något sånt just nu :)
Och tack för att du lyckades vända den fina historien till könsord och "helvetes jävla skit" utan att det kändes det minsta onaturligt :P
Gonatt!
Underbart :)
Du är så förbannat rolig att jag avlider här hemma i stugan :)
Nä, don't die on me.
Tack fina ni!
HAHAHA-underbart!!!
Hahahaha, underbaraste inlägget:)
Men den fina kärleksförklaringen kommer du säkert undan om du nu skulle ha gissat fel ;-)
och här sitter jag och äter dina ord till frukost och blir aldrig mätt.
Mmm, det blir lätt frustrationer när avhållsamheten träder in. Vi kanske ska skicka D till IKEAS bollhav en timme i veckan.
Haha! En fantastisk beskrivning! Från förälskelse till vardag, med hjälp av Ikea. :-)
Du är fantastisk med ord.
Men HUR kan du få till det så himla bra VARENDA gång???
Glömde ni hångla på Ikea lagret innan ni åkte hem och satte ihop den helvetes-jävla-skit-garderoben? Tror jag det att han är grinig! Det är väldigt viktigt för barn och män att inte bryta deras rutiner, för då rasar hela världen samman. Kom ihåg det tills nästa gång på Ikea!
Tack, ni är så snälla!
Och det där med rutiner är alldeles rätt och riktigt. Inte bra att bryta. Ska tänka på det.
haha, man ska inte tro att ikea är smidigt alla gånger. köpte massa möbler när jag precis flyttat in i min senaste lägenhet. garderober, byråer, säng mm... FY VAD JOBBIGT DET VAR ATT SäTTA IHOP ALLT! men det hinner man glömma tills nästa besök. så klart.
Trots att det bara är en stackars garderob hyser jag ett visst medlidande för D. Ikea är ett helvetes jävla skit att sätta ihop.
muhahahahahahahahahahahahahah
kippar efter luft
muhahahahahahahahahahahahaha
Snälla säg att du skriver böcker när du gör det du får pengar för. Nu bölar jag igen. Och snörvelskrattar. Och säger åh. Och ler stort. Skriv skriv skriv kvinna SKRIV!!! (Du fick mig tom att använda tre utropstecken på rad - oj.)
Lite nyfniken...har du ett jobb? Fortsätt kämpa på!! Förresten, finns det någon som inte retar upp sig på IKEA möbler?? Tacka vet jag färdigmonterat. Jag betalar hellre en slant extra att slippa bli förbannad!
Ha, tror jag det att han svär. Har du försökt montera de där j-a gångjärnen? Min syster kom förbi en gång när jag höll på att montera ihop en hylla med dörrar och j-a gångjärn. Hon höll på att vackla baklänges ut ur lägenheten av pur chock över de ord och ljud som kom ur min mun :-)
gaah. du skriver så sjukt bra! man vill bara läsa mer, mer och mer.
Hahahahaha! Tänk så nykärseuroforin kan få människor att göra tokiga saker hur enkelt som helst och hur vardagslunken kan få samma människa att tycka samma saker är dödens. Hur roligt som helst =)
LOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOL!!!! AJ LAVV AIJKIA!!
Jag hoppas de gör en bok av din blogg!!! Den är BÄST!
Btw, är det OK att jag länkar från min blogg till din? Så folk kan klicka sig hit?
:D
http://divan76.blogspot.com/
här kan du kika på min blogg så du kan avgöra om du tycker det är ok! ( Du behöver inte publicera denna kommentar för jag är inte ute efter att skaffa läsare :D sluta aldrig att skriva.) Du har ett underbart, intelligent och roligt språk som fångar en direkt.
Ha det bra!!
Jennie
N:
Då säger jag det.
Maria:
Ja, det har jag.
Tack för alla kommentarer!
Det får du gärna :D
Kul att du kikade förbi! Nu ska jag sätta mig och GNÄLLA AV MIG LOL. Det bästa med en blogg är att INGEN kan bestämma vad man vill skriva om hehehehe
Ha en supermysig fortsatt Torsdagkväll!!!
Då säger jag PAX att låna dina böcker.
Skrattar så jag knappt kan se skärmen för tårar!
:)
jag antar att det går åt det hållet efter några år.
Men nykärlekspromenader i all evighet kanske är det finaste som finns.
Du är så bra!
