Dag 28
Just nu, precis just i detta nu så händer det saker i kopparna på Akademiska. Hoppas vi.
Jag vill ringa upp till sjukan och höra hur det går i kopparna. Jag vill veta om det är på väg åt rätt håll. Jag vill inte få ett samtal imorgon innan vi ska upp för återinförandet där en sjuksköterska förklarar att vi kan stanna hemma eftersom det inte finns något ägg att få. Det är absolut inte meningen att man ska ringa upp och ställa jobbiga frågor som kräver att personalen måste undersöka saker för att kunna ge något svar.
Det är verkligen inte meningen. Men så brukar jag inte rätta mig i leden heller och har ingen lust att börja nu.
.
Jag ska nog ringa om en timme, jag.
Om jag nu vågar det. För risken är att svaret raserar hela min värld och jag orkar inte det. Inte idag.
Du orkar visst.
Det här är EN liten fjösig månad, av resten av ditt liv. Som mamma.
Du orkar.
En äggproducent som levererat nästan "sexpack" och en konstapel som blir liggandes efter sin insats måste självklart ge ett bra resultat.
Nu håller vi tummarna igen !
Hoppas,hoppas för er skull.
det är high life i koppsen, I'm sure!
Usch så jobbigt. Det är säkert full rulle i kopparna.
Klart du ska ringa, du är garanterat inte den första!
Jag har lite tid över idag, förutom tvättstugan då, annars kan jag sitta pall och hålla tummar!
Jo...det var jag som skrev...
Hittade din blogg från Heja Abbe. Åh vad jag känner igen mig. Gjorde IVF på Carl von Linné i Uppsala i April 2003. Känner igen massor av det du skrivit!!
Nu håller jag tummarna och ber att det ska få gå bra för er!!! KRAM från Jessica i Nyköping
Åh jisses vad spännande och samtidigt skrämmande! Förstår att du vill veta...
Jag håller tummarna!
Huge dilemma..
Jag ringde inte.. Jag förutsatte att allt var finfint.. Fick chocken, i väntrummet.. När alla äggen balla ur och hade kromosomfel.. Eller var tvillingar... Inget var iaf tillräckligt okej för att stoppas tillbaka...
Jag gick hem, la mig på soffan och söp till på rötjut.. Och illgrät i 2 dygn.. Jag var helt på dekis! Tom rökte inne!!! Och ylade högt om att jag iaf ville ha mina ägg tillbaka.. Att de iaf inte skulle utsättas för någon jävla psykdoktor som skulle gör läskiga experiment på dem... Mitt X-kex sprag som ett skållat troll och försökte rådda.. Ingenting dög.. Stackarn!
Efter 2 dagar av total självömkan var jag "frisk" igen.. Jag klev upp ur soffan, ringde kliniken och avböjde mer "behandlingar".. Jag trodde ju inte ens på tillvägagångssättet.. Inte min grej liksom! Bättre att ge platsen till de som inget annat önskar..
Jag valde en annan väg. Nu är jag mamma till 3 finingar.. 1 bio och 2 adopterade.. Mitt hjärta är fullt. Jag har fått allt och mer därtill av vad jag önskade...
Jag håller alla tummar och tår för er och era befruktade ägg.. Det kommer bli hur bra som helst i slutändan.. Kanske inte alltid som man tänkt sig.. Men det blir bra ändå.. Till slut!
Och jag tror att ni har de bästa förutsättningarna.. Jag var ung 10 år äldre än du, när detta skedde.. Jag var nog helt enkelt för gammal!
Lycka till!
Pok
Mallasnartärnima&pabralla
Fyfan, jag bryter ihop.
Vi (läs jag) har kommit fram till att D ska ringa upp om några timmar. På morgonen har dom äggplock, men typ efter klockan 13 eller så jobbar dom med befruktningarna. Då får han ringa.
Tiden går inte överdrivet fort idag.
Så happy över era solskenshistorier, tack och bock.
Okej, så jag har lite mer förståelse för alla dessa ivf-patienters telefonsamtal sen jag började läsa dig ;-)
Har ni ringt? Har ni fått någon indikation på hur det går?
Jag visste det. Här har jag ryat och agerat morsan från helvetet ikväll.
Att inte karma-hjulet bara kommer och tar mig...
Det är med andra ord bara att kissa och gå och lägga sig.
Förlåt.
Du klarar det!
Det är jag helt säker på!
Och jag håller fortfarande vad tummar och tår jag har!
