Dag 31
40.000 studenter drabbas av nåt slags frispel och går helt jävla bananas när det närmar sig slutet av april. Festernas fest. Vi rutinerade infödingar vet att man ska hålla sig på avstånd, man blir så lätt nerspydd annars. Eller, alltså, för att klara av det där måste man supa ner sig och jag är nykterist så jag håller mig på min kant.
Jag var så trött igår. Så slut. Det var en del spänningar som började släppa, en del mediciner som lämnar kroppen, en del ny oro som klamrade sig fast. Jag sov, och sov, och sov.
När jag inte sov googlade jag som ett hysteriskt fruntimmer. Sökte fakta om värk i äggstockar och IVF. Allt verkar vara i sin ordning. Än så länge kanske dom trivs.
Båda två. Två. TVÅ. T V Å!
Från början har jag varit lättad över att vetenskapen har kommit längre nu än för tio, femton, tjugo år sedan när man langade tillbaks alla ägg man fick tag i och folk födde femlingar och trillingar som om det inte fanns någon morgondag. Jag har varit mycket glad och tacksam över att våra läkare inte tar så lätt på det här med tvillinggraviditeter. För det är en risk, det är ingen helt okomplicerad sak och av den anledning snålar man med äggen. Oftast. Jag var inte speciellt intresserad av några tvillingar, tvärtom. Vilken jävla skräck. Två av samma som härjar, skriker och skiter. Nej, tack.
Men nu. Nu, nu, nu, nu.
ÖVERLEV FÖR HELVETE! Stanna hos mig, annars går jag sönder.
Det är mot oddsen att båda ska överleva, det är långt ifrån säkert att en gör det. Som sagt.
Blir det ingen bebis alls så kommer vi att kravla runt i sorgens djupa helvete under en lång tid.
Blir det en bebis, så kommer vi att sörja den som inte fick bli. För just nu, precis just nu är båda våra älsklingar och levande tills motsatsen bevisas.
Jag hoppashoppashoppas, håller alla tummar, offrar saker till den/de som kan påverka sånt här.
Ååååååhhhhh vad jag håller tummarna för er och era små kryp !
Människa, du skriver så håret reser sig på armarna.
Åh, vad jag hoppas för er skull!
Hoppas du får en skön dag.
// Camilla
Jag håller på er! Kämpa kämpa! :)
Visste jag inte bättre.. Så skulle jag rekommendera dig att stå på huvvet i 9 månader... Så´nt som jag planerade att göra om vi fick några inplanterade ägg... Skruvade tankar.. Ja visst! Men ändå.. Kan du inte tänka dig att testa iaf!?!? ;-)
Klart att det är 2 levande ungar i din mage.. Med risk för att låta äckligt hurtig så försök njuta i den tanken... Sorgen som eventuellt blir får du tar när den dagen kommer.. Om den öht kommer.. Du är ju faktiskt en potensiell "lyckad" patient... Du kan ju bli en av alla 25 % som är väldigt lyckosam... Ja.. Så tror jag att det är..
Pok
Mallahållerallatummarförerbralla
Fantastiska ni.
Jag njuter av varenda sekund just nu, jag tänker vara glad tills jag inte har någon anledning att vara det. Just nu har jag det. TVÅ bra anledningar att vara jätteglad!
Jag vet inte om du känner till den här bloggen : http://barnlangtan.bloggagratis.se/.
Den handlar om ett par som gått igenom samma sak som ni nu gör, och kvinnan är nu gravid i vecka 16! Så visst är det möjligt :-).
Jag håller tummarna för att båda embryona stannar kvar!
Kramar
Heja, heja små kryp där inne! Håll i er! Tänker på er, lycka till!
Å, vad jag hoppas att jag får läsa om två småttingar om nio månader...
Tack!
weeei! Jag fortsätter hålla mina tummar! Två ägg var ett mycket bra val tycker jag :) Det ska bli så spännande att få följa er resa, och man känner ännu bättre hur spännande ens existens egentligen är. Massor med lycka till!